Monthly Archives December 2013

Där vindarna värmer dig ljum

Där ligger en likblek skata, det skymtar en falk bakom gårn, där glänser en skymningsgata där slummrar en gryning i ån. Jag gick över vinterns hagar, där isen i bäcken behagar. Ur barken jag spänner min båge, i grenarnas kvistfyllda rum, där står du att fylla med råge, där vindarna värmer dig ljum.

En ny kostym

Ett hopp växer starkt i kulissen, där frostnupna dagar tar fart. En tro på ett under – mirakel, i dödstimmans ofrälsta tid. Jag vet, var timmarna spinner, en tid för oss alla att älska, en hand som ger trygghet och kärlek, och famnen som bygger en bro. Ett hav utan känslor förför dig, att väcka […]

En himmel blid

När den nya känslan gör sig påmind, då en blick får syn på vardagsdrömmens mål, skall den gamla tanken stå i motvind, utan hopp och längtan höja ensam skål. Stå i tö och väg kung Bores timmar, ge dig hän till salighetens tid, där vi en natt med öppna sinnen simmar, i varandras sjöar under […]

Skärseldsprinsen

Ur avsky växte handens ord, en längtan full av hat. En näves avtryck på ett lik, ett buntband kring din hals. Att dela själen med ditt liv, Ett hjärta täckt av rost. Du bad mig snälla, stanna kvar, din vilja blev mitt hopp!

Med ett Höganäskrus kring halsen…

Hur skör och trött du gick i sus och dus, bland dova steg där himlen grät i flingor. En dag, den kommer, se det genom springor, att livet sakta fylls av sinkadus. Där Karlssons hals lätt bar ett sprucket krus, ett ljus så vackert gav dig äkta källor, att i ditt öga finna barnens bjällror, […]

Regndroppsreflektion

Tusen regndroppar, reflekterar julens ljus. En tår halkar ner! Tår blir till tårar, sorgen växer i mitt glas. Åren halkar bort!

Luft att andas

Jag vet jag borde gå, men något håller mig kvar. Jag vet att du vill de jag inte vill, men jag kan inte gå. Jag känner dina fingrar, leta sig fram över min hud. Jag tänker din kropp på min, värmande välkommande. Jag ser dig framför mig, böljande likt tallen på ett öppet hav. Jag […]

Mystikens kåda

Grangrenstoppar i skymningen leker, barrhavet strålar och minner, där barnet brister i tårar. Mörkerslöjan i sentimma fäller, dimslöjor skira de rinner, ett täcke av trygghet somnar. Stenmursmossa vid granbo blänker, aftonljuset flackar och brinner, en känsla av kärlek vakar. Spegelmolnen ur trädtoppar växer, Vinddansnatt släpper försvinner, där livet vaknar ur tårar.

Tomtemorskväde

En tanke som gör ont, kan växa sig för stor. En mening av små ord, kan väcka tankens tro. En sabel utan slida, min lunga i din kropp. En värja stöter vilja, begäret vägrar dö.

Ensam stark

Mörka fötter faller, trevar sävligt bort. Ensam tanke flyger, lever sällan kort. Bleka händer dödar, liten naken kropp. Stränder vaskar huden, springer ensamt lopp. Buren kväser jorden, frihet väcker hopp. Läser bortom ordet, släcker vredens knopp. Vägar formar målen, bakom ögat torrt. Ensam buske växer, genom kraftigt fort.