Smärtan kom till mig som pojk,
smärtan gav mig pillrets frid,
en storm i min lunga.
Smärtan är min bästa vän,
smärtan lever varje dag,
ett delta till ett hav.
Smärtan är min tankes tro,
smärtan är min säng – mitt hem,
ett sandkorn i mitt glas.
Smärtan är ilskan i min hand,
smärtan är min frustration,
tanken gör mig salig – blid.
Smärtan skriver vackra ord,
smärtan väcker empatin,
räknar aldrig ljusets tid.
Utan smärtan är jag fri,
kroppen är ett ensamt frö,
en blomma utan stjälk…
…skall dö…
…
..
.
.
.