Ängelns elfenbenssjal

Trötta ben bär min korg,
till Djävulens kardinal.
Ljusa dar står på tå,
för ängelns elfenbenssjal.
Torkar vanvett från min panna,
en kvarglömd ödesgraal.
Tittar djupt i dina ögon,
ner i själens avgrundssal.
Räcker handen till de dödas
– skrumpna ångerkval.
En svag bris färdas,
din ryggmärg gör dig svag.