En obemärkt kastvind tar fart

En stilla bris dör –
lämnar plats åt stiltjens hav,
stormdelta föds.

Ett orosmoln hägrar –
lämnar bort sin trygghetszon,
sliter sig loss.

Ett öde kläcker –
vingar små på vindens rygg,
svävar från allt.

En ensam handske –
lerdränkt solkig och full av,
sinnligt bestyr.

Nordanvind tar fart-
vrålar ut sin ångerrätt,
somnar igen.