En servett av blod

En glödlampa hänger i ett moln
– så trött, så låg.
En kopp av ånger som förgås
– av den dagen.
Du ler med förnuft så kavat
– en systers tråg.
En servett av blod, kom ihåg
– smak av saven.
Brister ut i svulst, en soldat
– en igelkott.
Finner längtans hopp i dess lust
– ett dött klimat.
Väcker själens stod ur mandat
– ett evigt brott.
Häver min sonett, känsel svag
– ett brunstigt hat.