Fylla

Ljuset var mörkare. Mörkret var ljusare. Släpad av krafter från inre vilja reste jag mig till de dimmiga höjderna… mina trötta ögonglober släpade i horisonten, vinets påverkan var ett uppenbart faktum!!

Jag kom in ifrån ett regnigt allmoge dörrsteg, tyckte jag hörde dig tala i en behaglig ton. Jag svepte mina sinnens hon när jag hasade mig ner för min förlorade tron. Hällde upp en bärnstensfärgad kristall för att bevittna mitt sanna jag – din hjässa förvandlar mig och gör mig så fantastiskt outgrundligt behagligt svag!

Dricker mitt jorgubbsbrännvin och en ängel kysste sommaren… jag försökte resa mig upp för att röra mina fötter, jag föll som en fura och hon kom med mera brännvin!