Hoppet studsar okontrollerat

I soffans mörka vrå
står en lampa som skall brinna –
för hoppets lugn och ro,
att i vemod svälja livet.

Ur askan kan man se
barnet leta för att vinna –
en trygghet bland de få,
och på stenen står det skrivet.

Bland andra minnens tak
hörs en ensam slagen kvinna –
så sargad av en gråt,
och förlamad att ta steget.

Du vittnar om en dag
som skall förgöra denna timma –
en dag med samlad tro, 
där vi färdas utan seglet.