Livsdekantering

Jag luftade livet,
smakade på dina tårar
– livets salta sår.
Du gav mig stryk,
hunsade min lycka –
tryckte ner min glädje.
Jag reser mig,
ställer mig än en gång –
på tå!
Häver mig över –
ditt juvelprydda plank.
Tittar med förundran,
med ett svullet leende –
från min trygga lund.
En glädje att bevittna,
Ett ohejdat skeende –
om en, bara en stund.
En lycka utan baktanke,
en förhoppning att bli en del,
en del av ditt liv –
en del av livet…
som ingen annan levt!