På tå i din gränd

Hon är ensam liten vuxen kvinna med sitt hår på svaj i höstskrudens dräkt

Hon är en smal benig ledsen hängig typ med smultron böljande i sin blick

Hon är en frostskadad motorvägsled med slitna gamla streck på sin rygg

Hon är en slapp hudveckshistoria utan leder eller muskler som singlar slant

Hon är en vass arrogant nochalant ångestlevererande pendant i min kyl

Hon är en kylig kår badar mig i varma sirliga mjölkfantasier hon är stygg

//

ge mig en kyss

spräng mig nu

vill inte gå

på tå i din gränd

//

I will make you hurt

(limnionas)

// v1

Fuck it hurts

You twist my mind

Squizing the truth

Bringing me down

//

// brygga 2

I can’t breathe

I can’t see

What is right

infront of me

//

// v2

Luck is gone

She’s doing my sis’

She’s singing our song

Burning my bliss

//

//brygga 2

I can’t feel

I can’t peel

What is left

for you to steal

//

//v3

Lay my brick

in concrete meadow

Flicker tick

in empty shadow

You won’t get me down

though my mind

is flaming mellow

//

// ref. rep.

My soul is complete

My mind will defeat

My heart will subside

I don’t need your spine

underline…

//

// outro

I can be

I can free

I will make…

you hurt and bleed

//

Dromedarens blues

Livet är en våg
känslor dansar på dess rygg
Skummar frustar ger

Att dansa i sensommarbrisens hjärta

Roten måste med

Roten måste med

Utan roten lever vi i vakum

Utan roten är trädet blekt

Utan roten dansar gommen aldrig mer

Utan roten dansar blomman aldrig mer

Men vi kan inte stå kvar i all evighet

Vi måste ge plats för nya rötter

Att slå rot

Att ge oss syre

Att blanda färg

Att förädla våra gommar

Att dansa i sensommarbrisens hjärta

Roten måste med

Roten måste med

Mater mea (hpksm)

Där tankarna svärmar
Med nedslagna armar
En tanke passerar revy
För i våra minnen
Vi spelar på sinnen
Likt hjärtat på livets meny

Med åror till livet
Vi tar dig för givet
Du moder av lycka och väl
Där barnen bedårar
Vi dansar i tårar
Och fyller vår kärlek med själ

I cirkuscupolen
Där spelar jag rolen
Var stjärna på himlens baner
Och när som piretten
Ser ner på parketten
Jag gråter och skrattar med er.

Från stängel till stängel
Jag svävar som ängeln
Vad gör det att himlen är grå?
När man har fått gåvan
Att sväva här ovan
Är himmelen ljusblå ändå…..

m

En burk på mitt bord

Tänker på
Alla minnen vi samlat på
Alla minnen vi bränt på bål
Alla minnen vi bär

Tittar på
Våra tider tillsammans
Våra tider av gott och ont
All den tid som försvann

Lägger mig
I ett hav av din glömska
I en sjö full av ingenting
För att dränka min sorg

Buren bär
Mina lungor mitt hjärta
Mina händer som minns din hud
Känner tomhetens ljud

Såg din hand
I en hand någon annans hand
Min lycka som stod i brand
Den brände min själ

Somnar in
På en bädd utav nejlikor
På en säng utan lakan
Med en burk på mitt bord

Ett äkta svin

Dina händer är så smala
Ditt öga är så torrt
Men utan mod du skalar
Du tittar alltid bort
Du bränner inga broar
Och väcker ingen tår
Du vet att rännsten spolar
Rent ditt öppna sår

Du ber din Gud som haver
En tanke som fått nog
Den sliter och den skaver
Den ligger i din sko
Du smeker liktornsdalar
Med Hades i ditt knä
När gryning skräcken halar
Du låtsas sova räv

Hon ville inte se dig
Hon blunda och såg på
Och likt en kackerlacka
Hon lever i ett skrov
Din trötta själ förgyllde
Pölen av urin
Hon pekade och skyllde
Hon kallade dig svin

Prettoprunkpunk

Du väcker ett eden ur prunkande tankar
Där livet står upp ur sin dagsländegrav
Nu vandrar den sommarsaltstänkta vinden
Med berusande flöjtspel på kattegatts hav

Du väcker ett eden ur flammande skimmer
Din skönhet bedyrar en påfågeltår
Där leker din oskuld i himmelens händer
Där änglarnas vingar sveper ditt hår

c

Dårar står på vår grav

I dimmhöljda moln ser dagen
En kronjuvel utan blad
Bland ensamhetssus från svalen
En trappavsats lämnar svar

Med lösryckta hopp belöna
En kullersten häver sig
Ur likriktigheten böna
Och be för att mäta dig

Med skuggprydda kval hon väger
Din själ som står from att dö
Med likgiltighetens näver
Hon vattnar ett bortglömt frö

Där blötlagda åsikter stretar
Där omtanke kväver liv
En kortsiktig tro som nekar
Allt utom djävulens giv

Där bränner vi Nostredame
Där odlar vi endast jag
Vi glömmer vår lapp och same
Vi späder en unken lag

Med sorgtyngda ok vi höjer
En lyktstolpes torra sav
Där naivitet förnöjer
Och dårar står på vår grav

Girighetens säckar

Så skör han står att bevittna

Med sår på lår och liktornsfläckar

En ledsam själ sig häver

En ensam man beträder

En släde full av girighetens säckar