Rastlösa ben springer i mörkret

Termiter äter mina lår,
små vågor sköljer mina vener.
En oro, en ångest, ett obehag –
fjättrar min själs öppna sår,
korsar min hjärnas mani.
Fjädrar kittlar min vävnad,
skuggor springer i dess korridor.
Försvinn ur mitt sinne,
försvinn ur min kropp.
Imorgon;
ännu en dag –
att börja om.
Ett minne att ge upp –
snälla stopp,
snälla giv mig frid,
att njuta av mitt liv.