Takåsromantik

Ur fåglars bo och trygga bröstets åsar,
en sångens kvist, en sommardag flanerar.
För brandgul näbb och stolta skriets måsar,
i solens ljus så lätta moln passerar.
Ett cumulus med fjäderlätta svävar,
en silhuett i solens svala strålar.
En gjutjärnsstång och plåtens röda rävar,
en reflektion som husfasader trålar.
Grå ostronfärg ur havet paraderar,
med rost i blick hon nattens skuggor skålar.
En blå timma på vinge eskalerar,
ett ornament ur tidens stränder seglar.