Världsspya och trymåexplosion

Världen spyr över hennes lår.
Vinden yr ur svunnen tid.
Våldet flyr en enslig bår,
Bores fru förblir rigid.

Ögon chippar efter syre,
suddig dis lägger ridå.
I Guds guldklädda styre
briserar tvivlets trymå.